Den eller det som har fört mig och H tillsammans tackar jag ödmjukast! Jag vet inte vad jag hade gjort en dag som denna utan henne. Jag var tvungen att ringa henne och prata och gråta av mig lite. Och hon lyssnar, bryr sig och säger så kloka saker! Hon är bäst helt enkelt!

I går fick jag en stund av "må bra-tid". Bästa H var här någon timme och det var så mysigt. Hon lagade god mat och vi pratade om allt och inget. Det känns så skönt när vi träffas för att man kan vara sig själv. Helt och hållet! Inget låtsas här inte!

Idag däremot är ingen bra dag:( Jag känner mig stressad av att min sjukskrivning snart går ut och bara tanken på att gå tillbaka till jobbet snart får mig att börja gråta. Jag hoppas att min läkare är inne på samma linje, annars vet jag inte vad jag ska ta mig till.

Nu ska jag gå och försöka få ner en macka.

Jag älskar att fotografera nära. Särskilt blommor. Så här kommer en av mina favoritbilder som jag tagit i stugan.