Min läkare ringde vid 13-tiden och det gick bra, även om jag min nya vana trogen grät som bara den. När ska det sluta? Ska all livets gråt ut nu eller? Man borde tycka att jag jag vant mig men icke. Jag tycker inte om att gråta! Vi pratade nog en 30 minuter och det kändes mycket bra. Jag är lyckligt lottad som har honom. Hur som helst så lovade han att han kommer att vara med på mötet med försäkringskassan när det nu blir. Och genast känns allt mycket lättare!!!!

Nu borde jag gå och packa lite inför stughelgen. Ha det så bra!

Fördriver tiden lite medan jag väntar på att min läkare ska ringa.

Vecka 40
Djur

• Vad har du för favorit djur?

Hund

• Vilket djur har du alltid drömt om att få träffa/se i det vilda.

Elefant. Se inte träffa!

• Vad för slags djur skulle du vara om du var ett djur, varför?

Hund, för det känns som ett schysst liv. Förutsatt att man hamnar hos en bra familj.

• Vilket djur är du mest rädd för, varför?

Hästar, pga en olycka jag var med om när jag var liten.

• Har du några djur? Vad/vilka?

Ja, en hund som är 5 år och heter Inka. Hon är en blandning mellan jämthund och labrador = jämtador.

Sitter och väntar.....väntar på att min läkare ska ringa. Antar att han har en del att gör eftersom han varit sjuk, brukar ju läggas på hög med saker att göra då. Jag vill prata med honom om mötet med FK som han bara måste vara med på och även om skakningarna som jag har på nätterna. Försökte se i natt om det var synliga skakningar eller om det bara var som det kändes inuti. Fatta vilka mardrömmar jag får av medicinen, jag skulle kunna bli världens skräckfilmsmanusförfattare!!! Här snackar vi blod, avhuggna delar, smält hud m.m  Dessutom känns det som om jag sjunker längre och längre ner i depressionen och ångesten och oron ökar.... Kanske måste bli sämre för att bli bättre? Men hur länge ska man orka? Igår hade jag en riktig pissdag men som tur var hade en kollega och vän tid att prata med mig så jag fick gråta ut och prata av mig lite. Skönt att ha sådana vänner!

Idag är det meningen att vi ska åka till stugan över helgen och det behövs verkligen för vi har inte varit där på evigheter. Barnen blir hemma men lilla I och hennes pappa följer med. Och Inka så klart!! Jag hoppas att lite skogspromenader kan göra mig gott och att sitta och läsa framför kaminen. De andra kan jobba så kan jag passa I:)

Ha en treblig helg om jag inte skriver mer idag.