Gick en promenad idag ensam på 3 timmar för att bli av med ilska och oro. Hjälpte inte mycket men jag fick motion i alla fall. Tog lite bilder som kan skådas nedan.

Ni håller tummarna för mötet imorgon bitti, va?

Här är en bild den allra finaste människan jag någonsin känt. Min farmor när hon var 20 år. Åh, vad jag saknar henne!

Jag är trött, det är kallt ute och jag mår som jag mår.

Vet inte vad jag ska skriva mer så.......

Jo, vi fick en scanner av en kompis igår. Så snäll:)