Här är en bild den allra finaste människan jag någonsin känt. Min farmor när hon var 20 år. Åh, vad jag saknar henne!

Jag är trött, det är kallt ute och jag mår som jag mår.

Vet inte vad jag ska skriva mer så.......

Jo, vi fick en scanner av en kompis igår. Så snäll:)

H kunde inte komma idag för hon är sjuk stackarn. Hoppas att hon kryar på sig snart. Så jag blev lite ledsen. Ska snart gå ut och gå en promenad med V, ska bli skönt.

Lite nytt pyssel:

Idag kommer bästa H hit! Och jag har längtat efter henne så länge. Det var ett bra tag sen vi träffades nu men hon har varit busy busy. Men idag så kommer hon:) En annan kompis till sambon och mig kommer också hit lite senare(som jag fick alla böckerna av). Så imorgon är jag nog bra trött.

Igår kväll kom lilla I och hennes pappa hit. Hon var rätt trött men jag hann gosa en stund innan hon somnade i soffan.

Igår fick jag ett brev från försäkringskassan om att jag ska vara på avstämningsmöte hos min läkare på måndag kl 9.00 Inte så långt varsel där inte. Som tur var så kan en vän och kollega följa med som stöd. Hade inte orkat gå själv. Försökte nå min läkare för att stämma av lite men det var ju hopplöst en fredag eftermiddag. Ett stort problem är att jag bytte chef den 1/7 och då var jag sjukskriven sen hade jag semester och jobbade för nya chefen 1,5 vecka innan jag blev sjukskriven igen men min kollega fixade idag att min fd chef som jobbar kvar på stället också ska komma. Det känns tryggt för honom känner jag ju och har jobbat för i 4 år. Så det blir nog bra. Jag har ju många där som stöttar mig!

Läste nyss i en blogg om att bloggskrivaren ville stanna tiden och jag bara tänkte: Nej, hjälp stanna inte tiden nu! Det pallar jag inte. Det har funnits tider då jag velat stanna tiden så att man riktigt kunnat njuta. Men nu mår jag så pest så att stanna tiden nu vore bland det värsta som kan hända. Jag vill istället att tiden ska speedas upp. Att den ska gå fort fort mot den dag då jag jag enligt båda mina läkare kommer att må bra. När nu det är? Idag hade jag handen på luren och tänkte ringa min läkare men bestämde mig för att vänta. Jag ska försöka klara mig själv ett tag till. Det är ju trots allt jag som måste lära mig leva med mig själv.

Men det känns rätt meningslöst. Jag går runt och mår dåligt bara. Hoppas på ett sms eller ett mail då och då. Pysslar lite.

Idag är jag mest arg så pysslet kommer väl att bli där efter. Känner mig som Jonas Karlsson i Livet är en schlager och han skulle sitta och måla prickar på dominobrickor........Ganska meningslöst. Jag kan mer, men min kropp och själ orkar inte mer:(

Här är bild på buketten jag gjort i lönnlöv. Men det blir inte fler för de var tråkiga. Svärmor ska få den om hon kommer hit idag.