Tror att vissa saker behöver förtydligas! Även om jag oftas ser ut så här när jag träffar andra:

Så är det för det mesta så här inuti:

Jag är väldigt bra, för bra, på att ta på mig en "gladmask". Jag är medveten om att det inte är bra och att andra inte är tankeläsare.

Detta och mycket annat är saker jag och min psykolog tillsammans med mina läkare jobbar med.

Jag begär inte och vill inte att min samvaro med andra ska bestå av att prata sjukdom. Jag vill inte att det eller att jag ska vara i centrum hela tiden (vill helst inte vara i centrum alls). För jag bryr mig väldigt om hur ni mår och vad ni hittar på! Men jag måste bli bättre att berätta för andra varför jag inte kan, orkar eller vill göra många saker. Oftast handlar det om att jag mår dåligt så klart men det kan också handla om att jag inte orkar med "baksmällan" som kommer efteråt. Då blir jag så sjuk så sjuk. Men det kan andra ju inte veta för som sagt är det inte många som är tankeläsare (tack och lov för det!).